Fråga: Vår 11-åriga son når inte upp till målen i skolan. Vi vill att han ska få en assistent, men rektor vägrar. Vad har vi för rätt att påverka?

Svar: Det är rektor som ansvarar för att barn ska få det stöd de behöver i skolan. Hur stödet ska utformas är dock inte en självklarhet. Om barnet är i behov av särskilt stöd ska ett skriftligt åtgärdsprogram upprättas. I ett åtgärdsprogram beskriver man barnets förutsättningar och hur dessa ska uppnås. Man beskriver också hur stödet som behövs för att barnet ska uppnå målen ska utformas. Förälder har rätt att begära att ett åtgärdsprogram upprättas.  Det är bra om barnet kan vara med och planera åtgärdsprogrammet (och då anpassar man förstås samtalet till barnets nivå).
Stödet som barnet behöver ska inte vara beroende av barnets diagnos, utan bygga på barnets faktiska behov. Stödets utformande får inte bero på om skolan tycker sig ha råd eller inte. Barn i behov av särskilt stöd ska prioriteras i resurstilldelningen och det är skolledningens ansvar att se till att detta görs. Om man som förälder tycker att barnet inte får det stöd som behövs vänder man sig till rektor och begär en elevvårdskonferens (EVK). På EVK framför man som förälder preciserade krav och önskemål om man, som ni, har sådana. Om skolan gör en annan bedömning kan man begära att denna motiveras och att garantier ges för att behovet av särskilt stöd kommer att tillgodoses på detta sätt.
Upplever man missförhållanden i skolan ska man i första hand diskutera saken med läraren och rektor. Om man inte blir nöjd med svaret eller problemet inte blir löst ska man vända sig till kommunens förvaltningschef, skolchef eller motsvarande. Om barnet går i en fristående skola kan ni vända er till styrelsen för skolan. Därefter kan ni, om ni inte är nöjda, anmäla bristerna till Skolinspektionen. Skolinspektionen gör en utredning av det som anmälan gäller och fattar sedan ett beslut. Beslutet kan leda till att skolan genom kommunen eller skolans styrelse får krav på sig att åtgärda eventuella fel och brister. Läs mer om anmälan till Skolinspektionen på deras hemsida .
Medlemmar i Autism- och Aspergerförbundet har möjlighet att ställa frågor till förbundets jurist. Lokalföreningarna har dessutom skolombud som håller sig uppdaterade om vad som är aktuellt inom det egna geografiska området.
Aspergercenter brukar anordna en föreläsning för föräldrar om skolans juridik. Håll utkik i vårt kursprogram.

> till toppen

Fråga: Jag är klasslärare för en tredjeklass. Vi har en elev med Aspergers syndrom. Vad kan jag göra för att underlätta för honom?

Svar: Du som lärare och din inställning har mycket stor betydelse för hur barnet får det i skolan, så det är positivt att du funderar på vilka strategier som kan göra gott för din elev. Det är bra om du tar del av några föreläsningar samt litteratur i ämnet. Förhoppningsvis har du också tillgång till en specialpedagog att bolla dina idéer med. Några allmänna råd kan vi ge:
- Ta tillvara på elevens styrkor
- Var tydlig, säg vad du menar och mena vad du säger
- Visualisera. Skriv ner sådant som är viktigt att komma ihåg
- Be föräldrarna att beskriva sådant de gjort hemma som underlättat för sonen
- Föräldrar till barn med Aspergers syndrom får ofta slita hårt för att bevaka sitt barn behov och rättigheter. Kosta på dig att vara prestigelös och ödmjuk inför dem och deras situation
- Förbered eleven inför förändringar
- Upprätta rutiner som är hållbara för det mesta
- Stötta eleven extra om det blir snabba förändringar. Du behöver kanske inte säga så mycket, men visa att du finns vid hans sida
- Var beredd på att eleven kan ha svårt för övergångar mellan olika aktiviteter
- Raster kan vara det värsta för en del elever med Aspergers syndrom. Fria aktiviteter kräver förmågor som många har svårt för
- Kräv inte att eleven ska titta på dig när ni pratar, då kanske han inte kan koncentrera sig på vad du säger
- Var beredd på att eleven kan ha svårt för icke-strukturerade aktiviteter så som förflyttningar, friluftsdagar, slöjd, musik, gymnastik, ombyte och dusch
- Många med Aspergers syndrom är kreativa och ser alternativa sätt och lösningar på problem. Var lyhörd för detta och uppmuntra eleven
- Det är vanligt att ha svårt för tidsuppfattning. Skaffa en konkret tidvisare, till exempel en timetimer. Den kan alla elever ha användning för
- Det är både spännande och utmanande att ha elever med Aspergers syndrom i klassen. Ta tillvara på det goda, men tveka inte att be om hjälp på en gång om ni kör fast
- Dokumentera gärna (om du har tid) de anpassningar du gör som eleven far gott av och ge denna dokumentation till föräldrarna. Det kan vara ett stort stöd för dem om sonen ska byta lärare eller delta i andra nya aktiviteter.
Du kan tillsammans med eleven gå igenom materialet "Tilll personal i skolan" som du hittar här
Tittta gärna på Pedagogiskt perspektivs hemsida.
Litteraturtips:
Greene, Ross ”Vilse i skolan”, Studentlitteratur 2009
Gerland Gunilla "Arbeta med Aspergers syndrom Hantverket och den professionella rollen”, Pavus utbildning 2010

> till toppen

Fråga: Min dotter som går på högstadiet är väldigt smart, men hon klarar ändå knappt skoluppgifterna. I matten krävs till exempel att hon ska redovisa HUR hon räknat ut talen, det räcker inte med att hon räknat rätt. I svenskan krävs det att hon ska kunna planera projektarbeten och det har hon jättesvårt för. Hon kan memorera en massa fakta, men kan inte välja ut vad hon ska svara på ett prov. Måste vi flytta henne till en specialklass?

Svar: Elever ska få sina behov tillgodosedda i första hand i den klass där de har sin hemvist, så ni ska inte behöva flytta er dotter om ni inte vill. Ibland känner man ändå som förälder på sig att det inte går att få till det stöd man har rätt till. En del föräldrar väljer då att ändå flytta sitt barn, trots att det inte ska behöva gå till på det viset. Det ni kan begära av skolan är att rektor ser till att ett åtgärdsprogram tas fram för dottern. Innehållet i ett åtgärdsprogram beskrivs i frågan nedan. 

> till toppen

Fråga: Vad är ett åtgärdsprogram och vad ska det innehålla?

Svar: Nedanstående är hämtat från Skolverkets ”Allmänna råd om arbete med åtgärdsprogram”:
”Ett åtgärdsprogram grundar sig alltid på en utredning av elevens behov av särskilt stöd. Utredningen bör hållas åtskild från åtgärdsprogrammet.
Det är viktigt att
• skolan strävar efter att tidigt göra eleven och vårdnadshavarna
delaktiga i att utarbeta åtgärdsprogrammet,
• åtgärdsprogrammet kortfattat beskriver elevens behov,
• åtgärdsprogrammet i grund- och gymnasieskolan relaterar till
läroplanernas och kursplanernas mål och vad man vill uppnå
på kortare och längre sikt,
• åtgärdsprogrammet innehåller en beskrivning av de åtgärder
skolan avser att vidta och en tydlig ansvarsfördelning,
• skolans åtgärder utgår från positiva förväntningar på eleven
och bygger på elevens förmågor och intressen,
• skolan beskriver sina åtgärder i ett och samma åtgärdsprogram
om elevens behov av särskilt stöd finns i flera ämnen,
• skolan ser till att det finns kompetens för att tillgodose elevens
behov av särskilt stöd,
• åtgärder vidtas så snart som möjligt när behov och åtgärder
klargjorts,
• åtgärdsprogrammet tydligt visar hur åtgärderna ska följas
upp samt hur och när de ska utvärderas”.
Det går att läsa mer om åtgärdsprogram på Skolverkets  hemsida. Sök på "åtgärdsprogram"

> till toppen

Fråga: Vår dotter har blivit mobbad i flera år, och vi tycker inte att hon fått hjälp av skolan. De har inte tagit varken henne eller oss på allvar, och uttryckt sådant som att hon är känslig och att ungar håller på så mot varandra. Hon har utsatts för massor av nedsättande ord om sitt utseende, att hon är klumpig, att hon irrar bort sig i skolan etcetera. Ibland har det varit knuffar och sparkar också. Sådant ska man väl inte behöva stå ut med? Vi undrar om vi kan vi anmäla skolan för att de inte tar tag i problemet?

Svar: Om skolan inte hanterat kränkningar på ett adekvat sätt kan man anmäla till barn- och elevombudet (BEO). Första steget om man blivit utsatt för kränkande behandling av andra elever är att ta upp det med lärare och skolans ledning. Om man inte blir nöjd är nästa steg att ta kontakt med BEO. Om man blivit utsatt för kränkande behandling av vuxna i skolan kan man ta kontakt direkt med BEO, utan att först ta upp det med skolans personal. Om BEO kommer fram till att skolan inte hanterat problemet på ett bra sätt kan de rikta kritik mot skolan. I några fall kan de också begära skadestånd för elevens räkning. Ni kan läsa mer om BEO på Skolinspektionens hemsida. Hoppas situationen löser sig till det bästa för er dotter!

> till toppen

Fråga: Vad kan man ha för nytta av skolväsendets överklagandenämnd?

Svar: Skolväsendets överklagandenämnd kan man överklaga vissa frågor till. Exempel på frågor är att få fullfölja skolplikten efter skolan eller sådant som berör placering i särskild undervisningsgrupp. Man når dem på telefonnummer 08-586 080 00

> till toppen

Fråga: Min tioåringa kille har det tufft i skolan. Ska barn med Aspergers syndrom gå i vanlig eller liten klass?

Svar: Ett barn ska inte fara illa av att gå i skolan. Om det bästa alternativet är stor eller liten klass är svårt att säga. En del barn med Aspergerdiagnos har en fullt fungerande skolgång i en stor klass. Andra mår bättre av mindre sammanhang. Väldigt mycket beror på skolledningens och pedagogernas förmåga att anpassa skolan till elevens behov. Det hänger förstås också ihop med om barnet är mycket känsligt för till exempel många syn- och hörselintryck. En del barn uppskattar ett mindre sammanhang i till exempel matsal, skolgård och klassrum medan andra mår bäst av att vara i den miljö de är vana vid. För några är det bäst med en kombination; man deltar i stor klass när det är lämpligt och har möjlighet till mindre sammanhang när detta är ett bättre alternativ. Den lösningen finns inte på alla skolor. Tillsammans med skolans personal kan ni försöka kartlägga vilka situationer som ert barn far illa av i skolan och vilka åtgärder skolan ska sätta in för att underlätta för honom, samt om ni föräldrar kan bidra med något som förbättrar situationen. Efter en bestämd tid utvärderar man åtgärderna för att se om de har gjort att er son mår bättre i skolan. Skolans specialpedagog behöver delta i detta arbete. Det är viktigt att alla samtal och beslut kring er pojke dokumenteras skriftligt.

> till toppen

Fråga: Vi vill att vår dotter ska gå i en friskola för elever med Aspergers syndrom. Friskolan ligger i en annan kommun och vår rektor säger att de inte kan gå med på att flytta henne. Hennes skolgång har hitintills varit en katastrof och vi blev så glada när vi fick reda på att det fanns särskilda skolor för elever med Aspergers syndrom. Vad kan vi göra?

Svar: Det finns ingen lag som säger att en elev har rätt att gå i just den skola han eller hon önskar. Möjligheten att välja är dock en fråga som emellanåt drivs hårt politiskt, varför det kan vara idé att prata med politiker i den egna kommunen om möjlighet att välja skola. Ni kan också ha en dialog med den skola ni är intresserade av och höra er för hur andra föräldrar i liknande situation gjort för att få igenom sina önskemål.

> till toppen