Fråga: Vi har en åttaårig som med Aspergers syndrom. Vi har hört av en annan familj att man kan få en person som följer med på fritidsaktiviteter, men när vi pratade med LSS så sa de att vår son var för ung för att få det. Hur menar de? Kan vi överklaga?

Svar: LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) är en rättighetslag som bland annat är till för att öka självständighet och ge alla medborgare samma möjlighet att delta i samhällslivet. LSS-handläggaren gjorde troligen en bedömning om att även barn utan Aspergers syndrom i din sons ålder skulle ha behov av att ha en medföljande förälder. Av den anledningen är det möjligt att de avslog er ansökan. Generellt kan sägas att en viktig grund när det gäller beslut kring barnet är att alltid be om skriftliga beslut, vilket är en förutsättning för att kunna överklaga. LSS-beslut går att överklaga till Förvaltningsrätten. Det kan ta många månader innan ärendet blir behandlat. Medlemmar i Autism- och Aspergerförbundet har tillgång till förbundets ombud och jurister som har god kunskap om praxis gällande rättigheter.

> till toppen

Fråga: Min trettonåriga dotter har inga kompisar. Jag tror att det vore bra för henne att gå på korttids, men hon vägrar. Kommunens LSS-handläggare säger att hon är så stor så att hon bör få bestämma själv, men hon har alltid sagt nej till allt innan hon har förstått vad det egentligen innebär. Stämmer det att det är upp till henne att bestämma? Jag tror att det vore bra för hennes lillebror om jag och han fick lite egen tid tillsammans, eftersom min dotter tar 100% av min uppmärksamhet.

Svar: Det är ett svårt dilemma ni sitter i. Lillebror har behov av att få egen tid med dig, medan din dotter inte vill ta del av LSS-insatsen korttidsvistelse utanför hemmet (korttids). LSS-handläggaren har ju rätt i att det är svårt att tvinga någon som absolut inte vill. Att inte vilja är mycket riktigt inte samma sak som att genomgående tacka nej till allt nytt på grund av begränsad föreställningsförmåga, vilket ju är mycket vanligt för barn med din dotters diagnos. Det kan vara idé att be om ett nytt möte med handläggaren och vara förberedd på att framföra just dessa argument. Förbered dig också med exempel på saker din dotter tackat nej till men sedan upptäckt att hon tyckt varit roligt när hon väl provat på. Tänk också efter vilket stöd din dotter behövde för att tacka ja. Bildstöd? Veta vem hon ska träffa och hur länge? Många korttids som har verksamhet för unga med Aspergers syndrom är bra på att beskriva sin verksamhet på ett för ungdomen begripligt och lockande sätt. Ring gärna en verksamhetschef för ett korttids i din kommun och fråga denna om råd. Troligen har de stött på familjer i din situation tidigare.

> till toppen

Fråga: Jag är ensamstående förälder till en tolvåring med AS. Jag är långtidssjukskriven för utmattningsdepression. Kan jag ändå få vårdbidrag?

Svar: När Försäkringskassan tittar på vårdbidragsansökan så går de igenom vilket merarbete som krävs av föräldern. Det kan hända att Försäkringskassan utifrån vårdbidraget vill göra en justering av rätten till sjukpenning.

> till toppen

Fråga: Hur gör man för att ansöka om vårdbidrag?

Svar: Vårdbidrag ansöker man om via Försäkringskassan. En del handläggare vill boka in en träff där man beskriver sin vardag, medan andra hellre hörs via telefon. Det är bra att vara väl förberedd på att kunna beskriva sin situation. Det är vanligast att man får vårdbidrag för merarbete när man har barn med Aspergers syndrom. Mer ovanligt är att man får för merkostnader. Det man som förälder ska beskriva är allt man gör för sitt barn. Det kan handla om planering, påminnelser, tillgänglighet, möten, förberedelser etcetera. Det kan vara bra att dokumentera allt man gör under några dagar. Det är sedan upp till Försäkringskassan att avgöra vad som är typiskt föräldraansvar och vad som är kopplat till barnets diagnos. Autism- och Aspergerförbundet har en lathund för vårdbidragsansökan på sin hemsida. För en del familjer ingår utökad tillfällig föräldrapenning i vårdbidraget, medan andra har utökad tillfällig föräldrapenning frikopplat från vårdbidraget. Många föräldrar beskriver att det är känslomässigt jobbigt att dokumentera allt som är svårt för barnet. Det kan vara bra att vara förberedd på det.

> till toppen

Fråga: Vi tycker att vår son skulle behöva tränas i socialt samspel. Var kan vi få den insatsen?

Svar: Socialt samspel är krångligt för många med Aspergers syndrom. Det här är frågor som tas upp i Aspergercenters barn- och ungdomsgrupper. Om sonen är över 16 år kan ni kontakta ert lokala habiliteringscenter och fråga vad de har att erbjuda gällande social färdighetsträning. En del skolor och klasser som profilerar sig mot barn och ungdomar med Aspergers syndrom har socialt samspel som en integrerad del av skoldagen. En del korttids (korttidsvistelse utanför hemmet, en LSS-insats) har viss fokus på socialt samspel. Fråga en LSS-handläggare om vad som finns i er kommun.

> till toppen

Fråga: Vår 12-åriga son är extremt krävande. Kan man få personlig assistent till ett barn med Aspergers syndrom?

Svar: Det är mycket ovanligt att man får personlig assistent till ett barn med Aspergers syndrom. Tag kontakt med en LSS-handläggare i er kommun. Med denne kan ni diskutera er situation och kanske få idéer om vilken typ av avlastning som kan vara tillgodo för er familj.

> till toppen

Fråga: Vår sjuttonåriga son stannar hemma från skolan. Han är inte motiverad att göra något annat än att sitta på sitt rum och spela dator, och det kan väl inte vara bra för honom? Eftersom han är i gymnasieåldern är han inte skolpliktig. Kan vi få någon hjälp?

Svar: Vi möter många föräldrar till ungdomar med Aspergers syndrom som beskriver liknande situationer. Ni har ju helt rätt i att er son inte är skolpliktig, och därför kan man inte förvänta sig att skolan verkar för hans närvaro på samma sätt som om han gått i grundskolan. Om det är så att han enbart sitter framför datorn och inte deltar i några andra aktiviteter, då är det, precis som ni skriver, inte bra. Att ungdomar i tonåren ibland är svårmotiverade till att delta i gemensamma upplevelser med familjen får vi acceptera, men om de isolerar sig och avslutar sin skolgång finns det anledning att ta situationen på allvar. Det är bra om du kontaktar socialtjänsten i din kommun för att få hjälp att tänka vidare. Socialtjänsten brukar vara bra på att stötta familjer när man försökt det mesta men ändå går bet. Ibland hänvisar de vidare till Barn och ungdomspsykiatrin eller LSS-handläggare och i vissa kommuner har de särskilda ungdomsinsatser som passar även för ungdomar med Aspergers syndrom.
Det finns en bestämmelse i skollagen (1 kap 18§) som säger att kommunen ska hålla sig informerad om sysselsättningen för ungdomar under 20 år som inte går i gymnasieskolan i syfte att kunna erbjuda individuella åtgärder för eleven.
Ni är också välkomna att kontakta Aspergercenters telefonrådgivning onsdagar klockan 9.30 - 11.30 på telefon 08-123 35 500.

> till toppen

Fråga: Vi har en sjuårig son med Aspergers syndrom. Han är en jättehärlig kille och vi tycker att det är spännande och lärorikt att få ta del av hans sätt att tänka. Det känns dock som om det är vi föräldrar som måste driva allt gällande hans rättigheter. Vi vet ju inte vad han har rätt till i skolan, via LSS etcetera. Ibland känns det som om det inte är några problem att hantera sonen med diagnos, om man bara slapp allt bråk och tjafs med alla instanser... Hur gör vi för att få en samlad bild av vad vi kan kräva? Finns det någon som kan hjälpa oss att bevaka vår sons rättigheter?

Svar: Många föräldrar till barn med Aspergers syndrom känner igen sig i det ni beskriver. Varje termin håller socionomer på Aspergercenter temat "Samhällets stöd". Där tar man upp olika möjligheter och rättigheter i samhället. I vissa fall finns möjligheter att få stöttning av sitt lokala habiliteringscenter i att sortera i familjens rättigheter och möjligheter.  Om ni vill undersöka möjligheterna till sådana sorteringssamtal rekommenderar vi att ni kontaktar Aspergercenters telefonrådgivning för att bolla era tankar med en konsulent.  Att driva frågan brukar dock landa på familjen själv.
En del familjer upplever att de får bra stöd av LSS-handläggaren att samordna alla kontakter och rättighetsfrågor kring barnet.
På Forum Funktionshinder inom habiliteringen finns socionomer som kan svara på rättighetsfrågor. Dem når man måndag-fredag klockan 8.00-16.30 på telefonnummer 08-123 35 010.
Många föräldrar får bra koll genom att gå med i någon av intresseföreningarna Attention eller Autism- och Aspergerförbundet.

> till toppen