Pågående Forskning och Utvecklingsprojekt

 

Här nedan kan du se pågående projekt inom FoU. När ett projekt är klart skrivs en rapport som kan beställas på sidan utgivna rapporter.

 

CPUP
CPUP är ett uppföljningsprogram för barn och ungdomar med cerebral pares (CP). Sedan 2005 är CPUP av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting utsett
till Nationellt kvalitetsregister. Samtliga regioner och landsting i Sverige deltar i CPUP, liksom stora delar av Norge. CPUP startade 1994 som ett samarbetsprojekt mellan barn-ortopedin och barnhabiliteringen. Bakgrunden var att man såg att barn med CP utveck-lade höfledsluxationer och svåra kontrakturer. För att om möjligt förhindra detta be-stämdes att man skulle följa barnen över tid på ett strukturerat sätt. Registret har succes-sivt byggts ut för att idag även innefatta data kring utveckling av övre extremiteten.  Databasen utgör ett verktyg för kvalitetssäkring i vård av barn med CP.
Kontaktpersoner Eva Brogren Carlberg och Lena Krumlinde Sundholm

Delaktighet vid förskrivning och användning av kognitiva hjälpmedel
Syftet med detta magisterprojekt är att beskriva vilka erfarenheter personer med lindrig utveck-lingsstörning har av delaktighet i förskrivningsprocessen. Hur används hjälpmedlen, hur på-verkar de vardagen? Projektet har en kvalitativ ansats. Ca 15 personer i åldrarna 16-25 år kommer att rekryteras till studien. Progress: Uppsatsen är under revision, artikel håller också på att skrivas, har diskuterat eventuell rapport. Egenfinansiering FoUU-enheten, H&H.
Projektledare: Birgitta Wennberg/Ann-Christin Eliasson

Effekter av arbetsminnesträning vid förvärvad hjärnskada
En pilotstudie med arbetsminnesträning genomförs vid Hjärnskadecenter. Förutom träning av arbetsminnet med hjälp av ett specifikt dataprogram, tränas även personernas metakognitiva förmåga. Uppföljning och utvärdering innefattar förändring i själva arbetsminnets kapacitet, förbättring av exekutiva funktioner samt uppfyllelse av individuellt formulerade vardagsmål. Studien kommer att bearbetas till artikel för publicering och är även tänkt att bilda basen för en större studie.
Kontaktpersoner: Marjana Tornmalm, Berit Johansson/Eva Brogren Carlberg

Finns skillnader i hur mammor och pappor ser på det stöd familjen får från habiliteringen?
Under 2008 gjordes en förnyad undersökning med MPOC (Measure of Processes of Care) som ett led i kontinuerligt kvalitetssäkringsarbete för att säkra det stöd föräldrar får från habilite- ringsverksamheten. Resultaten har sammanfattats i en rapport av verksamhetschef Barbro Lagander och distribuerats i verksamheten. Under våren 2009 planeras en fördjupad analys av materialet med syfte att undersöka om föräldrar ser olika på det stöd som erbjuds och om det finns skillnader mellan hur mammor och pappor prioriterar olika områden.
Kontaktpersoner: Barbro Lagander och Eva Brogren Carlberg

Give Youth a Voice/Ung Röst  – 20
Ung Röst utgörs av ett frågeformulär till ungdomar med funktionshinder om hur de ser på kontakten med habiliteringen. Formuläret är översatt enligt back-to-back översättning med sedvanligt förfarande. En pilottestning med avseende på validitet och reliabilitet genomförs under våren 2009 för ungdomar med ADHD, Aspergers syndrom, lindring utvecklingsstörning, juvenil idiopatisk artrit samt ungdomar med rörelsehinder med eller utan lätt utvecklings-störning. Generellt utskick planeras till hösten 2009.
Kontaktpersoner: Eva Brogren Carlberg/Susanna Jangeroth och Joakim Dahlman, Linköping

> Läs mer om ung röst  

Gångförmåga hos barn med cerebral pares – kliniska riktlinjer
En omfattande genomgång av litteratur omfattande olika behandlingsmetoder för att förbättra gångförmågan hos barn med cerebral pares påbörjades 2006. En evidensrapport som innefattar behandlingsrekommendationer håller på att avslutas (VT 2009). De interventioner som granskats är 1) ortoser 2) styrketräning inklusive vibrationsträning 3) elektrisk stimulering 4) styrketräning 5) selektiv dorsal rhizotomi 6) avlastad gångträning på rullband. Rapporten kommer att publiceras på Sveriges habiliteringschefers hemsida och på LSRs hemsida.
Kontaktpersoner: Ulrike Edin, Lena Ekström Ahl, Meta Nyström Eek, Lotta Vesterlund, Susanna Jangeroth, Monica Örberg/Eva Brogren Carlberg

Har vi nått målen? Om planering och delaktighet som social process
Detta projekt syftar till att genom pedagogisk intervention studera de olika sociala processer som utvecklas vid planering och samordning av insatser inom barnhabilitering samt hur dessa inverkar på delaktighet och inflytande. Projektet har karaktär av aktionsforskning och kan beskrivas som praktiknära i de båda betydelserna forskning om praktiken och forskning i samverkan med praktiken. Medel till projektet från landstingets PickUp-anslag. Projektet kommer att avrapporteras under 2009.
Projektledare: Britta Högberg

Hur påverkar tidshjälpmedel familjernas vardagsrutiner?
Projektet avser att utöka kunskapen om effekterna av kognitivt stöd genom att undersöka hur tidshjälpmedel används i familjer med barn med begåvningshandikapp. Barnens tidsuppfattning kartläggs med KA-tid, ett nyutvecklat bedömningsinstrument som beskriver olika aspekter av
tidsuppfattning hos barn. Ett frågeformulär till föräldrarna samt en semistrukturerad intervju tillkommer. Manuskript håller på att sammanställas. Uppbyggnadsskede.
Projektledare: Anna-Carin Öjteg / Ann-Christin Eliasson

Kan Assisting Hand Assessment utvecklas för barn med bilateral cerebral  pares?
Syftet med detta magisterprojekt är att utvärdera om bedömningskriterierna i nuvarande AHA är användbara för barn med bilaterala funktionsnedsättningar samt att vid behov utveckla förslag på nya kriterier. 20 barn i åldrarna 18 månader – 12 år kommer att videofilmas i standardiserad leksituation. Progress: Magisteruppsats under revidering – får diskutera om det ska bli rapport.
Projektledare: Britt-Marie Zethraeus/Ann-Christin Eliasson

Kognitiva profiler vid autism och Asperger syndrom
En studie pågår gällande hur profilerna på begåvningstestet WISC-III ser ut för barn och ung-domar med diagnoser inom autismspektrum. Det har ibland förts fram att personer med autism eller Asperger syndrom får särskilda profiler på detta test. Det kan t.ex. gälla förhållandet mellan olika delskalor samt mellan verbala och ickeverbala förmågor. Finns det särskilda kognitiva särdrag hos denna grupp? Egenfinansiering FoUU-enheten, H&H.
Projektledare: Eric Zander och SvenOlof Dahlgren

Longitudinel utveckling av handfunktion hos barn med hemiplegi
Syftet är att fortsätta att undersöka hur barn med hemiplegi lär sig använda sin hemiplegiska hand. Det första studien är avslutad och ingår i Marie Holmefurs avhandling. Den innehåller 43 barn som är följda under minst tre år, samanlagt 280 bedömningar med Assisting Hand Assessment. Detta var den första studie som beskrivit utveckling av hemiplegi handen och är därmed ett unikt projekt. Vi kommer att fortsätta datainsamling under ytterligare 3 år och utöka gruppen för att få ett större och därmed säkre prediktion för utveckling.Finansiering – om det behövs kan vi ta överblivna CI pengar
Projektledare Ann-Christin Eliasson/Britt-Marie Zethraeus och Ulla Wallerius

Målinriktad, funktionell träning och aktivitetsfokuserad träning – innebär mål en skillnad?
Två grupper av förskolebarn med cerebral pares fick två typer av träning. Den målinriktade, funktionella träningen organiserades kring individuellt formulerade mål. Barnen tränade en gång i veckan i grupp, annars var träningen förlagd till barnens vardag där personer i barnets närmiljö gavs stöd och handledning för att träningen skulle kunna utföras så bra som möjligt. Den aktivitetsfokuserade träningen var också funktionell och integrerad i barnens vardag. Att formulera tydliga mål förefaller vara viktigt för goda behandlingsresultat. Manus är inskickat för publicering i internationell tidskrift.
Kontaktpersoner: Kristina Löwing, Ammi Bexelius/Eva Brogren Carlberg

Personalens uppfattningar av sin egen delaktighet
I detta projekt undersöks personals uppfattningar av begreppet delaktighet och hur de ser på sin egen delaktighet i H&H:s verksamhet. Projektet består av en fältstudie och intervjuer med personal. Projektet är en magisteruppsats inom Magisterkursen Delaktighet som social process och kommer att avslutas under 2009.
Projektledare: Peter Collsiöö/Britta Högberg

Personer (16-65 år) med förvärvad hjärnskada som bor på sjukhem – en kartläggande pilotstudie i Stockholms stad
I samarbete med Funktionshinderombudsmannen (FO) i Stockholms stad har en deskriptiv tvärsnittsstudie genomförts. Syftet var att utveckla och pröva användbarheten av en metod för casefinding av målgruppen samt en enkät för kartläggning av individernas situation. Vidare var syftet att kartlägga och beskriva de personer i åldrarna 16-65 år med förvärvad hjärnskada som bodde permanent på sjukhem i september 2008. Resultaten presenteras som magisteruppsats vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Sektionen för sjukgymnastik VT 09 Egenfinansiering FoUU-enheten, H&H.
Kontaktpersoner: Ylva Kruse/Lena von Koch/Eva Brogren Carlberg

Skolprestationer och kognitiv förmåga hos barn med CP-hemiplegi
Projektets syfte är att beskriva den kognitiva profilen, liksom läs- och skrivförmåga, minne och uppmärksamhet hos barn med CP-hemiplegi för att förstå hur barnens förmåga samverkar till eller hindrar inlärning i skolsituationen. Genom att utreda barnens styrkor och svagheter kan rätt insatser ges i skolarbetet. 50 barn inskrivna i Handikapp & Habilitering kommer successivt att rekryteras när de går i skolans åk 3. Fyra barn är hittills avslutatde och ett flertal pågående.
Projektledare Helene Pedersen, Lena Sorcini och Liisa Holtay / Ann-Christin Eliasson

Spinal Muskel Atrofi (SMA)
Ett pilotprojekt som avser föräldrar till barn med spinalmuskelatrofi, SMA. Under våren görs intervjuer med åtta föräldrar. Från dessa intervjuer utarbetas frågeformulär till föräldrar som fått barn med SMA typ 1 eller SMA typ 2 där andningsstöd diskuteras under barnets första år. Fråge-formulären innehåller tre delar: om diagnos, om behandling, om familjens situation. Frågorna är inriktade på föräldrars upplevelser av information, hur besked har lämnats, hur man har kunnat ta till sig och förstå besked, om besked har lämnats på ett omsorgsfullt och värdigt sätt etc. Projektet skickas in för etisk prövning och ansökan gäller totalstudie med enkätutskick till samtliga föräld-rar med barn födda 2000 och senare som hör till målgruppen. Kontaktpersoner: Christina Renlund, Ulrika Kreicbergs, Tomas Sejersen / Kristina Gustafsson Bonnier

Uppföljning och utvärdering av barn med autism som får tidiga insatser
Detta projekt avser barn med autism som får tidiga insatser vid Autismcenter för små barn. Avser att utveckla och samordna vårdkedjan, öka kunskapen om tidiga behandlingsinsatser och pedago-giska metoder samt utveckla den medicinska kunskapen om bakomliggande faktorer vid autism. I beställningen av ett autismcenter för små barn har beställaren önskemål om att utvärdering och forskning ska ingå. Samverkan sker med Föreningen Autism i Stockholms län samt RFA. Medel har även erhållits från Allmänna arvsfonden.
Projektledare: Elisabeth Fernell. Vetenskaplig rådgivare: Christopher Gillberg

Utveckling och användning av Manual Ability Classification System, MACS
En nyligen utvecklad klassifikation av barns förmåga att använda händerna har introducerats i verksamheten inom H&H. Nu vidareutvecklas MACS för fler åldrar och stabiliteten studeras. Man vill också studera hur MACS-nivå förhåller sig till barnets självständighet och till andra mätinstrument gällande handfunktion. Avhandlingsarbete finansierat av forskar skolan KI.
Projektledare: Ann-Marie Öhrvall/Ann-Christin Eliasson

Utvärdering av Constraint Induced Movement Therapy för små barn, en randomiserad kontrollerad studie
Fortsättning på tidigare avslutat projekt. Erfarenheterna från förra studien visar att det gick att förbättra handfunktionen genom den anpassade modell vi använt. För att stärka evidensen för denna behandlingsmetod kommer vi nu att replikera den men med ett randomiserat urval. Syftet är att undersöka om CI, en behandlingsmetod som innebär begränsad användning av den domi-nanta handen, kan förmå små barn, 18 månader till 5 år, med CP-hemiplegi att använda den
hemiplegiska handen bättre i vardagsaktiviteter som kräver bimanuell förmåga. Datainsamling avslutad, manuskript förbereds. Medel till projektet från landstingets PickUp-anslag.
Projektledare: Ann-Christin Eliasson 

Vilken typ av mål väljer föräldrar till förskolebarn med cerebral pares?
Studien omfattar de 22 barn som fick målfokuserad, funktionell träning under tolv veckor. Vilken typ av mål föräldrar till barn i olika åldersgrupper och med olika grad av funktionsnedsättning väljer undersöktes. Är målen relaterade till personlig vård, rörelseförmåga eller social funktion? Resultaten har bearbetats av Ammi Bexelius som presenterat dem som Magisteruppsats vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Sektionen för sjukgymnastik. Resultaten bearbetas  till artikel för publicering i internationell tidskrift.
Kontaktpersoner: Ammi Bexelius, Kristina Löwing/Eva Brogren Carlberg

Är MACS klassifikationssystem användbart på barn under 4 år
Syftet med detta magisterarbete på C-nivå är att ta reda på hur föräldrar till barn med cp-diagnos i åldern 18 månader – 4 år beskriver hur deras barn hanterar föremål i vardagssituationer och se om detta stämmer överens med de MACS-nivåer som finns beskrivna för äldre barn. Hälften av datainsamlingen är gjord Egenfinansiering FoUU-enheten, H&H.
Projektledare: Åsa Persson/Ann-Christin Eliasson

Är rörelsehindrade ungdomar och vuxna i Stockholm intresserade av träning och motion i friskvårdsyfte utanför landstingets regi?
Syftet med projektet är att undersöka vad ungdomar och vuxna med rörelsehinder upplever som underlättande faktorer och barriärer för träning och motion i friskvårdssyfte. Vilken eller vilka former av motion är de intresserade av att prova på? Skulle de behöva hjälp med att komma igång med någon motion? Detta är några av alla de frågor som ställs i en enkät som distribuerats till personer med rörelsehinder som tränar på PUFFA. Under 2008 prövades enkätens reliabilitet och 2009 kommer uppsatsen att examineras som ett Masterarbete i klinisk medicinsk vetenskap vid NVS, Karolinska Institutet.
Kontaktpersoner: Linda Junker/Eva Brogren Carlberg

 

Ansvarig webbredaktör: > Ann-Charlott Eriksson-Lind
Uppdaterades: 2010-07-06