Många som har kontakt med habiliteringen behöver olika hjälpmedel. Hjälpmedel är till för att kompensera funktionsnedsättningen, men används också för att bevara och utveckla den funktion och förmåga man har eller förebygga en försämring.
Det finns en mängd olika hjälpmedel för att kunna förflytta sig, kommunicera med omvärlden, äta, sköta hygienen, samt fungera i och utanför hemmet. Hjälpmedel kan även vara så kallade kognitiva hjälpmedel, som finns för att stödja förmågan till minne, tidsuppfattning och planering.
Att få tal- eller teckentolkning ses också som en form av hjälpmedel.
Det är en sjukgymnast, arbetsterapeut eller logoped på habiliteringen som informerar om och förskriver hjälpmedel. De gör en bedömning utifrån ditt behov. Det är också de som sedan instruerar dig om hjälpmedlet, eventuellt hjälper till att anpassa det och följer upp din användning av det. Om du behöver träna på att använda hjälpmedlet på rätt sätt, är det också något som habiliteringen ska hjälpa till med.
I vissa fall tillverkas enkla hjälpmedel direkt på habiliteringen, och du kan få råd och tips hur du själv kan göra hjälpmedel. Det kan exempelvis handla om hur du kan använda bildstöd.
Verksamheten Klara Mera, arbetar med kognitivt stöd. Kognitivt stöd är allt som gör det lättare att förstå, minnas, tänka, planera, välja och hantera tid. Klara Mera har bland annat en vanlig lägenhet där det finns en mängd olika kognitiva hjälpmedel att se och pröva.
> Klara Mera, center för kognitivt stöd
På Datateket kan ditt barn och du, tillsammans med en specialpedagog, prova på datorlek. Här kan du som är förälder få information om olika datorprogram, styrsätt samt kringutrustning. Det går också hyra hem programvara och eventuellt lämpligt styrsätt.
> Datateket, prova på datorlek med ditt barn
På Idétorget kan du se på och prova olika datorprogram för bildframställning, pedagogik, lek och spel, kognitivt stöd och kommunikation. Det finns också utrustning för att prova olika styrsätt till datorn.
> Idétorget, idéer inom området datorbaserat stöd
Taltjänst är en verksamhet som ger stöd till dig med tal-, röst- eller språksvårigheter. Tolkcentralen tar emot beställningar av teckenspråkstolkar.
> Tal- och teckentolkning, stöd till dig med tal- röst eller språksvårigheter
Hjälpmedelscentralerna ansvarar för att hantera hjälpmedel. Det betyder att de lämnar ut hjälpmedel, reparerar och gör service på dem. Om ett hjälpmedel kräver montering eller installation är det hjälpmedelscentralen som ska göra det. De ska också hjälpa till att hitta bästa möjliga lösning tillsammans med dig och den som skriver ut hjälpmedlet genom att ge rådgivning och försöka göra specialanpassningar.
I Stockholms län finns det två hjälpmedelcentraler: det privata Sodexo som vänder sig till boende i norra länshalvan och Hjälpmedelscentral Syd som vänder sig till boende i södra länshalvan. Deras sortiment ska vara likvärdiga. Till höger finns länkar till dem.
Du äger inte ditt hjälpmedel själv, utan formellt sett ägs det av Landstinget som de i de flesta fall lånar ut det utan kostnad. En del hjälpmedel behöver du betala en avgift för, såsom exempelvis hörapparater för vuxna eller inkontinensskydd.
Det finns ett högkostnadsskydd som innebär att förskrivna hjälpmedel aldrig kostar mer än 2000 kr under ett år. Barn med bestående funktionsnedsättning har rätt till hjälpmedel gratis.
Använder du ett hjälpmedel kan du ibland behöva bekosta vissa driftskostnader, som exempelvis byte av batterier eller annat. Du kan också behöva betala för vissa ”enklare hjälpmedel” själv. Om hjälpmedlet kostar under 250 kr eller klassas som en konsumentprodukt som går att köpa i vanliga butiker får du bekosta det själv – det kallas då egenvård.
Den som skriver ut hjälpmedel ska följa den så kallade ”Kloka hjälpmedelslistan”. Det är en lista på de hjälpmedel som Stockholms läns landsting anser ska väljas i första hand. Om inte hjälpmedlet skulle tillgodose ditt behov, finns ett andra alternativ på listan. Om du har behov av ett speciellt hjälpmedel som inte kan tillgodoses av Kloka hjälpmedelslistan, kan detta också skrivas ut. I så fall ska den som skriver ut hjälpmedel diskutera detta med hjälpmedelscentralen. Det får dock inte vara ett hjälpmedel som klassas som egenvård.
I Stockholms läns landsting finns något som kallas Fritt val, som ska göra det möjligt att på ett friare sätt själv välja sina hjälpmedel. Fritt val av hjälpmedel innebär att du får en rekvisition på det hjälpmedel som du bedömts ha ett behov av och sedan får köpa det själv hos en hjälpmedelsförsäljare. Du blir då ägare av detta hjälpmedel och kommer att ansvara för hanteringen och skötseln själv. Det gäller hjälpmedel för rörelsehinder, syn och hörselskadade. Du kan välja ett hjälpmedel som kostar mer än det som landstinget erbjuder, men då får du betala mellanskillnaden. Läs om Fritt val och vilka hjälpmedel som det kan gälla i länken till höger.
Om ditt behov av hjälpmedel förändras ska du kontakta den på habiliteringen som förskriver hjälpmedel. Du kan byta hjälpmedel om ditt medicinska eller funktionella behov har förändrats eller om det hjälpmedel du har är utslitet. Det är något som bedöms av den som förskriver hjälpmedel. Byter du hjälpmedel på grund av förändrat behov ses det som en ny förskrivning.
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska landstinget ge hjälpmedel till den som har en funktionsnedsättning. Varje landsting och kommun beslutar själva om vilka produkter som ska ses som hjälpmedel och om man ska kunna få dessa utskrivna. Möjligheten att få ett visst hjälpmedel kan därför variera beroende på var i landet man är bosatt.
Hjälpmedlen är indelade efter vilka behov du har:
I Hjälpmedelsguiden till höger kan du läsa en beskrivning av vilka behov som Stockholms läns landsting har beslutat ska tillgodoses, i de så kallade ”behovstrapporna”. I den lättlästa Hjälpmedelsguiden finns det konkreta exempel på hjälpmedel som landstinget kan ge under respektive ”behovstrappsteg”.
Det är landstinget som ansvarar för att ge hjälpmedel till dig som har en funktionsnedsättning. Men om du är bosatt inom särskilda boendeformer, såsom exempelvis gruppboende, har kommunen ansvar för vissa hjälpmedel. Det är dock alltid landstinget som ska se till att du får de personliga hjälpmedel du behöver för att klara det dagliga livet.
Det är skolans ansvar att se till att lokalerna i skolan, läromedel och eventuella pedagogiska hjälpmedel anpassas. En arbetsterapeut från habiliteringen kan göra besök i skolan och ge råd och tips för att skolmiljön ska fungera för eleven.
> Mer information om skolans ansvar för hjälpmedel, Stockholm Stads webbplats
Arbetshjälpmedel är produkter som du på grund av funktionsnedsättningen behöver på din arbetsplats och som normalt inte behövs i det dagliga livet. Det är hjälpmedel som du vänder dig till arbetsgivaren, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen för att få.
Föräldrar till barn och ungdomar samt vuxna personer (om dessa fortfarande bor hemma) med varaktiga funktionsnedsättningar har i vissa fall rätt till bilstöd. Bilstödet ges i form av bidrag för att skaffa en bil eller anpassa bilen. Det är ett bidrag du söker du av Försäkringskassan.
Det finns även en mängd små praktiska hjälpmedel du kan köpa själv. Sådana hjälpmedel kan oftast köpas på i specialaffärer, på syn-, hör-, hjälpmedelscentraler, apotek samt ortopedtekniska verkstäder. Det finns även företag som säljer hjälpmedel via postorder.
> Tipslista på inköpsställen
Stäng fönstret
Skriv ut
Tipsa en vän
Kommentar