Kunskapsbaserad och likvärdig vård i hela länet

Efter tre års arbete finns nu ett regionalt vårdprogram för ADHD, lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd.
– Invånarna ska garanteras en kunskapsbaserad och likvärdig vård var man än bor i länet, säger Methe Axén, chef för verksamhetsområde Autism inom Handikapp & Habilitering.

Artikel från Habilitering NU nr 3, 2010
I mars 2007 startade arbetet med att utarbeta ett regionalt vårdprogram för neuropsykiatriska funktionshinder.Tre år senare är programmet klart och är preciserat till ”Regionalt vårdprogram för ADHD, lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd hos barn, ungdomar och vuxna”. I arbetet har hälso- och sjukvården, psykiatrin och Habilitering & Hälsa deltagit och berörda har lämnat synpunkter under hand.

Vårdprogrammet består i huvudsak av fyra delar. Det inleds med en ordentlig kunskapsöversikt för lindrig utvecklingsstörning, ADHD och autismspektrumtillstånd. Del två och del tre innehåller riktlinjer och rekommendationer om utredning och insatser för barn och ungdomar respektive vuxna. Del fyra redogör för ekonomiska och organisatoriska konsekvenser för genomförandet.

Evidensbaserade metoder

Programmet har ett uttalat patient/brukarperspektiv och ska vara ett paraplyprogram med riktlinjer för utredning, vård och behandling.

Ett mål är att arbeta för en höjd kunskapsnivå om de aktuella diagnoserna inom hela landstinget.

– Man kan se programmet som ett kunskapsunderlag som gör det möjligt för vårdpersonal att känna igen de här diagnoserna och ge ett bra bemötande. Utbildningsinsatser pågår nu på flera håll, men kunskapen är fortfarande otillräcklig inom många områden, säger Methe Axén, som är en av huvudförfattarna till programmet.

Syftet har även varit att tydliggöra utredningsprocessen och säkra övergång från utredning till insatser.

– Man ska kunna känna sig trygg med att den utredning, behandling eller vård man får, så långt det är möjligt, bygger på evidensbaserade metoder.

Man har även tittat på hur målgruppens behov ska kunna tillgodoses på bästa sätt under de kommande åren och vad som behöver göras inom respektive verksamhet. Resursfrågan är enligt Methe Axén inte löst.

– Men beställarna från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning skriver en egen del i programmet där de påtalar vad som behöver utvecklas inom de närmaste åren.

Kunskapsunderlag

Methe menar att man inom habiliteringen redan har kommit långt. Här finns stora kunskaper om diagnoserna och de behov som målgruppen har. Däremot behövs det ett utvecklingsarbete för att hela landstinget ska kunna följa intentionerna i vårdprogrammet.

Programmet tar exempelvis upp behovet av kunskap om de funktionshinder som följer av funktionsnedsättningarna, både för den som fått diagnos och för anhöriga, behovet av kompenserande strategier, kognitivt stöd och hjälpmedel samt behovet av samverkan med olika vårdgivare och personal i närmiljön.

– Man kan säga att habiliteringens arbetssätt med råd, stöd och behandling, långsiktigt perspektiv och nätverksarbete är en förebild i mångt och mycket, men det innebär inte att det inte finns det som kan bli bättre även här. Det finns många frågor som är olösta exempelvis vem som ska ansvara för att förskriva kognitiva hjälpmedel till barn med ADHD och barn och ungdomar i skolåldern med Aspergers syndrom.

Gemsam värdegrgrund

- Inom vården pratar man om sjukdomar och patienter. I vårdprogrammet enades vi om att prata tillstånd och personer istället, berättar Eva Huslid, medicinskt kunskapscentrum och projektledare för arbetet med vårdprogrammet.
> Läs om vad Eva Huslid säger vårdprogrammet

Läger grund för fortsatt samarbete

- Det är viktigt att inte föräldrarna upplever att de lämnas i ett tomrum utan har någonstans att vända sig efter utredning och diagnos, säger Viviann Nordin, , överläkare och specialist inom pediatrik med inriktning barn- och ungdomshabilitering.
> Läs om vad Viviann Nordin säger om vårdprogrammet

BUP egna riktlinjer

Inom BUP har man parallellet med vårdprogramarbetet utarbetat "Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling", där bland annat ADHD och autismspektrumtillstånd ägnas ett eget avsnitt. Det berättar Margareta Walch, som representerat barn- och ungdomspsykiatrin i programarbetet.
> Läs om vad Margareta Walch säger om vårdprogrammet

Vuxenpsykiatrin behöver mer kunskap

- Inom vuxenpsykiatrin behöver man höja kunskapsnivån inom det här området. Annika Brar är överläkare inom vuxenpsykiatrin och ansvarar för implementeringen av vårdprogrammet. Hon menar att man ska se vinsterna med att följa vårdprogremmet och inte se det som ytterligare en pålaga.
>  Läs om vad Annika Brar säger om vårdprogrammet

Ansvarig webbredaktör: > Eva Norberg
Uppdaterades: 2011-11-25
Skribent: Monica Klasén McGrath
Foto/Illustration: Anki Almqvist