Klara Mera - en lysande idé

Varje år får flera hundra personer med funktionsnedsättning inom habiliteringen på olika sätt stöd från Klara Mera, ett av landets största och mest kända center för kognitivt stöd.

Artikel ur Habilitering NU 2/08

Elisabet Lindström och Ulla Ringström Otterstadh arbetar vid Klara Mera.

Innanför Klara Meras entrédörr finns ytterligare en dörr, en sådan där typisk brun lägenhetsdörr med titt-öga, patentlås och namnskylt. Dörren leder in till en  lägenhet som är Klara Meras bästa och viktigaste arbetsredskap.  Meningen med lägenheten är att brukare och andra engagerade ska få en chans att se och uppleva hur alla kognitiva stöd, alla tips, hjälpmedel och anpassningar fungerar i en vardagsmiljö lik deras egen.

Ljus, ljud eller tal
Direkt innanför dörren möter de första kognitiva stöden. En dörrmatta från Designtorget påminner i svart text om plånbok, nycklar och mobil. På väggen hänger Tentaculus som är en avancerad datoriserad panel som just här kallas en Hej då – gå ut-apparat. Genom ljus, ljud eller tal får brukaren också här hjälp att minnas sånt som nycklar och plånbok men får också information om balkongdörren inte är låst eller att spisen inte är avstängd. Tentaculus anpassas och ger ett kognitivt stöd utifrån helt individuella behov.

Klara Meras kognitiva stödsortiment kännetecknas av blandningen av avancerade och ibland dyra förskrivningsbara produkter och fiffiga prylar som finns att köpa för några tior i den vanliga handeln.
Det är lite småstökigt i hallen som det kan vara hemma hos en vanlig familj.

– Det är just tänkt att hallen ska fungera som hos en vanlig tvåbarnsfamilj. Vi har jobbat med struktur och ordning och med lite mer diskreta uppmärkningar. Istället för att använda symboler eller fotografier har vi här gjort färgmarkeringar med små pluppar. Ibland kan det vara viktigt att vara lite diskret, till exempel kan det vara känsligt för tonåringar när familjen tydligt märker ut sig, berättar Ulla Ringström Otterstadh.

Ska ge inspiration
I vardagsrummet, som är snyggt och modernt möblerat, visas massor av tekniska apparater upp. På ett bord intill soffan ligger pratapparater och telefoner, mobiltelefoner och en liten handdator.

Ulla Ringström Otterstadh visar hur några av dem fungerar.

– Vi har sakerna framme, inte i någon glasmonter. Det är bra för alla som kommer hit att se hur grejerna fungerar i praktiken. Se att det där skulle kunna fungera hemma hos mig också. Då kan materialet fungera som inspiration. Ett besök på Klara Mera föder ofta nya tankar hos besökarna, säger hon.

I ett ungdomsrumbredvid vardagsrummet finns flera av apparaterna, bildschemana och tidshjälpmedlen i ytterligare en upplaga.

– Vi tar ofta emot de yngre brukarna här. Det finns ett stort behov av dessa hjälpmedel och på det här viset kan vi visa dessa för flera parallellt, säger Elisabet.

Klara Meras kök har praktisk inredning med avancerad teknologi

Praktiskt och avancerat
Lägenheten vore ingen lägenhet om där inte också fanns kök och badrum. Här blandas praktiska och snygga inredningsdetaljer med avancerad teknologi. Köket är väl det utrymme som förändrats minst jämfört med den gamla lokalen. Men utsikten är ny och finare. Utanför köksfönstret finns en inglasad balkong som snart ska hysa både tips och exempel på enkel odling, blomvård och husdjursskötsel i form av en kaninbur. Det är också nytt.

– Dessutom har det kommit många nya, bra kokböcker. Och så har vi märkt upp sopsorteringen ordentligt, berättar Elisabet.

I badrummet syns förutom uppmärkningar och bildscheman en Tentaculus för duschproceduren. Personalen är glad över att ha kunnat påverka badrummets fasta inredning och storlek.

– Vi ville ha det så stort så att tio personer på utbildning skulle kunna få plats samtidigt. Den andra delen av vårt uppdrag är ju att utbilda, säger Elisabet.

I Klara Meras lokal brukar kursdeltagare från habiliteringens olika verksamheter samlas för  information och utbildningar kring kognitivt stöd. Föräldrar kommer också ofta för att få tips och inspiration.

– Brister i de kognitiva funktionerna syns inte utanpå, därför är det extra viktigt att vi runt omkring lär oss att uppmärksamma problemen, så att vi kan hitta rätt och ge stöd på rätt sätt.

Lägenheten ger alltså mångfaldiga möjligheter till praktik. Teorin får kursdeltagarna sig till livs i det stora utbildningsrum som hör till Klara Meras lokaler. Klara Mera säljer även utbildningstjänster utanför habiliteringen.

I Klara Meras uppdrag ingår också att driva såväl metod- som produktutveckling. Representanter för Klara Mera finns ofta med vid framtagning av produkter. Just nu ingår just Ulla och Elisabeth i ett projekt som drivs av Hjälpmedelsinstitutet och Post & Telestyrelsen och vars uppdrag är att med webbenkäter ta reda på hur IT och telekommunikation fungerar för funktionshindrade. Enkäterna är anpassade och tillgängliga för de flesta personer med funktionshinder.

Ingen remiss
Någon remiss behövs inte för att få tillgång till Klara Meras tjänster, det räcker med att tillhöra habiliteringens målgrupp.

– Men vi brukar ändå rekommendera våra besökare att ta kontakt med en förskrivare inför besöket. Det är alltid bra om en förskrivare, arbetsterapeut eller logoped är med i processen tidigt och sedan kan följa upp och stötta på hemmaplan, förklarar Elisabet.

På Klara Mera har de valt att inte själva förskriva eftersom de bara har kortare kontakter med besökaren.  När det gäller familjer kommer föräldrarna för det mesta ensamma första gången.

– Deras problemställning är ofta inte glasklar. De vet inte exakt vilket stöd de efterfrågar. Då talas vi vid och försöker skapa en bild av personens behov. Gången därpå kommer brukaren med och då har vi förberett oss och anpassat de hjälpmedel som ska provas. Allting måste göras så realistiskt som möjligt så att brukaren och familjen kan se om de tror det kan fungera i hemmiljön.

”Körkort” till förskrivare
Sedan några år tillbaka är det inte enbart Klara Meras egna personal som demonstrerar, tipsar och berättar i lägenheten. Ett åttiotal förskrivare har fått eget ”körkort” och kan själva komma hit med brukare och deras nätverk.

– Det började redan i de gamla lokalerna. Vi såg hur förskrivarna som kom gång på gång blev duktigare och duktigare och mer och mer klarade att göra ”vårt jobb” själva. Det började kännas som ett slöseri med tid och resurser att vi var med hela tiden.

Så de bestämde sig för att släppa in förskrivarna på egen hand i lokalerna. De ordnade en kurs kring det praktiska och kallade den för en körkortsutbildning. De första fick till och med ett eget körkort med bild och allt men nu nöjer de sig med att förmedla kunskaperna. De som tog sitt körkort i de gamla lokalerna har förstås fått göra en uppdatering i de nya och om det är något som en förskrivare vill ha hjälp med så finns självklart möjlighet att få konsultation av Klara Meras personal.

Kognitivt stöd är inte bara ett stöd som direkt kommer brukaren till del. Kognitivt stöd kan också ses som ett viktigt arbetsredskap för personalen.

– Alla yrkesgrupper inom habiliteringen kan ha stor nytta av bildstöd i sina samtalskontakter, förklarar Elisabet och berättar också om betydelsen av kognitiv tillgänglighet i den fysiska miljön.

– När det Rosenlund har vi samarbetat med fastighetsbolaget Locum för att skapa en kognitiv tillgänglighet. Det har varit intressant men inte alltid så lätt, konstaterar hon.

Själva entrén till Klara Mera ligger undangömd i en garagenedfart. Någon stor och tydlig skylt som informerar om Klara Meras existens finns inte och kommer knappast att komma upp heller. En sådan passar nämligen inte in Locums enhetliga skyltsystem för området.

– Däremot ska vi få märka upp alla våra verksamheter här på Rosenlund med symboler, så att även de som inte kan läsa ska kunna hitta rätt. Vi har valt en glödlampa som symbol, säger Elisabet.

Ansvarig webbredaktör: > Sussie Olofsson
Uppdaterades: 2010-03-04
Skribent: Helene Lumholdt
Foto/Illustration: Anki Almqvist