Miniscalco, Carmela
Hagberg, Bibbi
Kadesjö, Björn
Westerlund, Monica
Gillberg, Christopher
International Journal of Language & Communication Disorders. Vol 42(6), Nov 2007, pp. 665-681
Ett representativt urval av screenade och kliniskt undersökta 21 barn med språkförsening vid 2 1/2 års ålder följdes upp vid 7-8 års ålder. Då undersöktes deras språkutveckling återigen och om de hade fått någon neuropsykiatrisk diagnos som t ex ADHD eller autismspektrumsstörning (ASD). 13 av barnen fick vid uppföljningen en ADHD-diagnos eller ASD-diagnos. Resultatet visar att barnen med sent utvecklat språk vid 2 1/2 års ålder har kvarstående problem med att återberätta historier vid 7-8 års ålder. Däremot hade nästan ingen av barnen svårigheter att svara på frågor på historier de fått höra, oavsett om de hade någon diagnos eller inte. Eftersom frågor som relaterar till olika historier reflekterar lingvistiska, kognitiva och/eller pragmatiska/sociala svårigheter drar författarna slutsatsen att detta kan vara bra strategi vid intervention för dessa barn. Inte minst gäller det för att identifiera barn som har subtila språkliga och pragmatiska svårigheter som kan påverka skolgången negativt. Men för att etablera mer tillförlitliga mätmetoder som kan användas i kliniska sammanhang, krävs att olika yrkesgrupper med olika specialiteter har ett nära samarbete.

