På enkel svenska
Juan är 14 år och är född i Latinamerika. Han kom till Sverige när han var åtta år och har Aspergers syndrom.
Juan är en ganska tyst och lugn kille, men frågar man honom om hans intressen så pratar han gärna och mycket om dem. Hans intressen är bland annat historia och friidrott. Juan kan alla friidrottares resultat i de olympiska spelen sedan år 1948.
Men hans funktionshinder gör att han till exempel har svårt att sätta på sig sina kläder själv eller att hälla upp mjölk i ett glas utan att spilla.
När Juan började skolan i Sverige gick han i en vanlig skolklass de första åren. Det gick bra för han hade en bra lärare och gick i en liten klass. Men när Juan bytte till en ny skola med ny lärare och fler elever i klassen började problemen. Juan blev mobbad och vågade inte gå till skolan. En läkare sade att Juan har Aspergers syndrom. Juans pappa började då kämpa för att Juan skulle få gå i en skola med andra elever som också har Aspergers syndrom.
- Många invandrare har svårt att kräva hjälp av myndigheterna. Men jag vågade tala om vad jag ville fastän jag inte kunde så bra svenska, säger Juans pappa.
Men ibland blir det missförstånd. Juan hade blåmärken på axeln. Hans lärare frågade varifrån blåmärkena kom. Juan sade att hans pappa slår honom varje dag. Juan sade det på skoj, för han och hans pappa brukar ofta brottas med varandra. Men läraren anmälde Juans pappa till polisen för misshandel. Till sist förstod polisen att det inte var sant men Juan var mycket ledsen för att hans pappa blev misstänkt för misshandel. Juan blev ännu tystare och ville dö. Han var mycket ledsen i ett halvt år.
Juan är rädd för bråk mellan människor, berättar hans mamma. Om vi föräldrar grälar blir han mycket orolig. Han frågar varför vi inte älskar varandra. Är det för att jag och min syster inte är normala? undrar han. Och så är det ju inte, säger hans mamma. Det är vanligt att människor grälar med varandra ibland.
Stäng fönstret
Skriv ut
Tipsa en vän
Kommentar