När Hanna som 30-åring flyttade till en egen lägenhet började hon också få ordning på sin personliga assistans. Med ett steg i taget och i långsam takt har Hanna med hjälp av sitt assistansbolag Passar In fått ett bättre liv.
Under senare år har Hannas liv fått en större stabilitet, men det var ett stort steg för henne att flytta till en egen lägenhet.
– Jag har haft svårt att vänja mig vid att bo själv och med alla nya rutiner. Jag saknar mamma och pappa och min favoritfåtölj där jag jämt brukade sitta.
Hanna har haft daglig verksamhet i många år men inte heller här har det fungerat. Även här har stora förändringar skett bara under det senaste året.
– Jag behöver någon som håller koll på mig dygnet runt. Jag är så impulsstyrd och lättpåverkad att vad som helst kan hända. Jag gör slut på alla mina pengar om jag inte blir stoppad och det har hänt fler än en gång. Och jag glömmer saker. Om jag inte blir påmind kan jag glömma att borsta tänderna i flera veckor.
Hanna använder sig nu av Passal assistans i Göteborg, som har utvecklat ett koncept för personer med neuropsykiatriska diagnoser. Under namnet Passar In skräddarsys insatsen daglig verksamhet efter individens behov.
– Passar In tycker jag är ett bra namn, säger Hanna. Alla människor är inte lika och har inte samma behov. Vi som är annorlunda har ju också rätt till ett bra liv och måste få passa in någonstans.
Helena Sjölander, som är delägare i Passal är visionsstrateg på Passar In.
– Passar In kom till därför att vi märkte att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inte trivdes i den vanliga dagliga verksamheten, säger Helena. Det fungerade inte alls och det fanns en önskan även från anhöriga om en annan typ av daglig verksamhet.
– Här finns ett engagemang för varje individ, fortsätter Helena. Det finns så mycket problematik som kräver total anpassning, både av assistans och av verksamhet. Hanna behöver struktur i sitt liv och ständigt sällskap.
På Passar In har alla assistenter utbildning om och erfarenhet av autism, något som Hanna tycker är en förutsättning.
– Jag har stora problem, men det syns inte på mig, säger Hanna. Om man inte vet vad autism är kan man tro att jag är som vem som helst. Ibland skulle jag vilja tatuera in autism i pannan för att alla ska förstå att jag har ett allvarligt funktionshinder som påverkar hela mitt liv.
Assistenterna behöver också kunskaper om epilepsi eftersom Hanna så ofta får anfall.
– Sedan de startade Passar In fungerar det blivit mycket bättre. Jag får själv vara med och anställa mina assistenter och då är jag väldigt noga med att de ska ha kunskaper om både autism och epilepsi.
Helena berättar om Hannas assistans och dagliga verksamhet.
– Hanna är på ett sätt högfungerande, men har samtidigt mycket stora behov. Hon klarar inte av att vara på en traditionell daglig verksamhet, det skulle vara som att sätta en fågel i bur. Nu formar vi en daglig verksamhet för henne där hon får hon vara ute och promenera så mycket hon vill i sällskap med sin assistent. Det här ställer krav både på verksamheten och på assistenterna, men flexibiliteten och anpassningen ingår i vårt koncept.
Stäng fönstret
Skriv ut
Tipsa en vän
Kommentar