Alla mångsidiga program tar hänsyn till och arbetar med barnens kognitiva styrkor och svagheter. Det här är den första av två artiklar om hur programmen arbetar.
Barn med autism har ofta brister i sina exekutiva funktioner. Det innebär att ha svårigheter att se och minnas sammanhang, att inse konsekvenser och avbryta ett beteende, att sortera information och att dra slutsatser av tidigare erfarenheter. Ofta innebär det även att ha svårt att planera och organisera. Allt det här medför att barnet får svårt att använda den begåvning det har.
Alla mångsidiga program arbetar med barnens exekutiva funktioner. I TEACCH-programmet ses svårigheterna med att planera, organisera och sortera information som de grundläggande problemen vid autism. Det här möter man bland annat genom att organisera inlärningsaktiviteter och miljön för att underlätta för barnet så mycket som möjligt. Lovaas-programmet möter barnens svårigheter bland annat genom att man arbetar mycket strukturerat och vuxenstyrt. Det kan beskrivas som att den vuxne övertar det exekutiva ansvaret från barnet.
Det emotionella området, det vill säga barnens känslor, är fortfarande inte särskilt utforskat när det gäller autism. Men de kognitiva bristerna verkar även påverka barnens förmåga att förstå och visa känslor. Exempelvis tycks många av dessa barn ha mer neutrala och svårtolkade ansiktsuttryck än andra barn. De verkar också ha svårt att förstå andras utryck för känslor och att dessa uttryck kan förutsäga och förklara beteenden hos andra. Men de har även svårigheter att själva förmedla sina egna känslor och/eller sinnesstämningar till andra.
I TEACCH-programmet lyfter man fram hur man kan hantera negativa känslor hos ett barn, genom att ordna och skapa positiva aktiviteter i barnets miljö. Ett uttalat syfte är att minska känslomässigt obehag. I Denver-modellen vill man skapa situationer med socialt samspel som ger barnet positiva känslor. Man anser att de positiva känslorna är avgörande för möjligheten att utveckla varma och tillitsfulla relationer med vuxna, vilket i sin tur är grunden för barnets engagemang med vuxna överhuvudtaget. Lovaas-programmet har noggrant beskrivit hur man kan handskas med negativa känslor med hjälp av funktionell beteendeanalys. Utgångspunkten är att barn lär sig bättre när de är glada och mår bra.
Många barn med autism lär sig långsamt och behöver mer övning än andra barn. Därför använder de mångsidiga programmen strategier för inlärning som är strukturerade på ett systematiskt sätt och som utgår från Tillämpad beteendeanalys (TBA, på engelska Applied behavior analysis) eller motsvarande. Det innebär att de uppgifter som barnet ska lära sig måste brytas ner i små steg för att underlätta inlärning och så att det passar varje enskilt barn. Barnen behöver också få mycket positiv respons när de gör rätt.
Stäng fönstret
Skriv ut
Tipsa en vän
Kommentar