Olika mått för att mäta och jämföra program

Alla de mått som använts i forskningsstudier har svagheter och diskussionen om dem är omfattande. Man diskuterar också sättet som måtten används på.

De vanligaste måtten för att mäta hur barnen utvecklas i de mångsidiga programmen är begåvning mätt med IQ, språktest, utveckling av vardagliga förmågor och skolplacering efter programmet är avslutat. Det vanligaste måttet för barnets familj är upplevd stress.

IQ

I stort sett alla studier har använt olika begåvningstest med måttet IQ som mått på förändring hos barnet. Men IQ har flera svagheter både när det gäller hur tillförlitligt och hur relevant det är vid autism. En del anser därför att IQ inte kan användas som mått på hur effektiv en insats varit, åtminstone inte ensamt.

• De finns flera allvarliga invändningar mot IQ för att utvärdera program för barn med autism.
• Testen är ganska inexakta på låg IQ-nivå.
• Om barnet har en ojämn begåvningsprofil, och därför har mycket olika resultat på olika delar i begåvningstestet, säger ett sammanfattande IQ inte nödvändigtvis något om barnets funktionsförmåga.
• Det är inte så lätt att tolka vilken betydelse en ökning av IQ faktiskt har för barnet i vardagen.
• Ett problem i vissa studier är att man använt olika test som mäter olika egenskaper och förmågor före och efter barnet har deltagit i programmet. Det gör att mätningarna blir svåra att jämföra.

Språktest

I studierna använder man ofta olika sorters språktest. Vissa test är standardiserade, vilket gör det möjligt att jämföra resultaten mellan olika barn i samma ålder. Men ofta använder man istället ostandardiserade test som inte ger den möjligheten. Ostandardiserad test kan dock ge värdefull information om det enskilda barnets utveckling.

Adaptiva eller vardagliga färdigheter

Många program mäter barnets vardagliga färdigheter och beteende i vanliga situationer, så kallade adaptiva färdigheter. Den bäst utprövade metoden för att mäta detta är Vineland Adaptive Behavior Scales, VABS. VABS har särskilda normer för individer med autism (VABS-II). Den innehåller mått på socialt och kommunikativt beteende, vardagsfärdigheter, motorik och problembeteenden. Alla är förmågor som anses ha stor relevans vid autism. Dessa förmågor anses också ha ett starkt samband med hur utvecklingen i stort blir för en person. Därför anser många att det för närvarande är de adaptiva förmågorna som bäst kan förutsäga hur det ska gå på längre sikt för ett barn. Tyvärr finns Vinelandskalorna ännu inte på svenska.

Skolplacering

Flera studier har använt barnets skolplacering efter avslutat program som mått. Skolgång i vanlig klass anses då vara ett mått på att insatsen varit effektiv. Men de flesta bedömare menar att ett sådant mått inte nödvändigtvis säger något om barnets utveckling och förmågor. Skolplaceringen kan lika gärna bero på policy en skola har, föräldrars val och liknande.

Minskning av beteendesymtom

Autism är en diagnos som definieras av ett antal beteendesymtom. Ett mått som används i vissa studier är att bedöma i vilken grad dessa symtom minskat hos barnet efter avslutat program. Man har ibland låtit oberoende bedömare göra en ny diagnostisk bedömning efter avslutat program, för att undersöka om barnet fortfarande uppfyller kriterierna för autism. Om så inte är fallet kan man tala om en diagnostisk omklassificering. Det anses vara en positiv förändring om barnet inte längre har alla beteenden som definierar autism eller har dem i mindre grad.

Familjens stress

Ett vanligt mått är att mäta hur mycket stress föräldrarna upplever under det att programmet pågår. Det finns studier som visar att familjer med barn som har autism brukar uppleva mer stress än familjer med barn som har andra funktionshinder.

Andra mått som används

Det finns flera andra mått som används i utvärderingar av program. Ett viktigt mått i vetenskapliga studier av mångsidiga program, är hur väl man har följt den manual som beskriver programmet. så kallad behandlingstrohet (treatment fidelity).

Mått som borde användas

Det finns flera mått som ofta saknats i forskningsstudierna av de mångsidiga programmen, men som borde ingå. Alla dessa mått har betydelse för barnets utveckling och effekterna av ett program, oavsett vilka insatser som ges.

• Barnets förmåga att imitera.
• Barnets förmåga att leka och vara uppmärksam.
  
• Hur familjen påverkas av insatserna.
  
• Hur väl de resultat man uppnått håller i sig.
  
• Barnets och familjens hälsa och allmänna sociala välbefinnande.

> Att mäta och följa ett enskilt barns utveckling   

Ansvarig webbredaktör: > Katarina Kindwall
Uppdaterades: 2006-05-03
Skribent: Eric Zander, Katarina Kindwall
Granskad av: Tina Granat
Källa: Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. (2004). Mångsidiga intensiva insatser för barn med autism i förskoleåldern. Stockholm: Handikapp & Habilitering, Stockholms läns landsting