
Här presenteras några av de tillstånd som ibland kan vara svåra att skilja från diagnoser inom autismspektrumet. Rätt diagnos är viktig för att förståelsen och bemötandet blir så bra som möjligt. Ibland behövs flera diagnoser för att bilden ska bli komplett. Del 1 av 2.
Ibland kan barn med autism bete sig på ett sådant sätt att omgivningen tolkar det som om de är döva trots att hörseln är normal. Det kan handla om att de inte reagerar på höga ljud eller när någon ropar deras namn. I sällsynta fall kan döva barn ha autism och ska då ha båda diagnoserna. Något vanligare är att döva barn kan uppvisa autistiska drag.
Barn med autism har ett annorlunda blickbeteende som ibland kan förväxlas med blindhet. Det finns fall där barn som varit diagnostiserade som blinda i flera år sedan visat sig ha autism med normal syn. Precis som i fallet med döva barn ska blinda barn med autism ha båda diagnoserna.
Många barn med diagnoser inom autismspektrumet och de flesta barn med autistiskt syndrom har en utvecklingsstörning. En del barn med utvecklingsstörning har autistiska drag. Ibland kan det vara mycket svårt att skilja mellan dessa båda tillstånd. Särskilt svårt blir det när det rör sig om svår eller djup utvecklingsstörning. Barn med svår utvecklingsstörning kan ibland ha beteenden som beror på deras låga mentala ålder och som misstas för autistiska symtom. Men den mentala åldern räknas in när autism diagnostiseras. En diagnos inom autismspektrum får bara de barn som har tydliga kvalitativa avvikelser inom områdena socialt samspel, kommunikation och beteenden i förhållande till sin mentala ålder.
Barn med diagnosen språkstörning har en avvikande språkutveckling som kan påminna om eller likna autism. Likheterna kan finnas när enbart den språkliga uttrycksförmågan är störd eller i kombination med en störd språkförståelse. Men i dessa språkstörningar finns det inte någon nedsatt förmåga till ömsesidigt socialt samspel som är karaktäristiskt för autism. Mönstren av begränsat beteende som är vanliga vid autism förekommer inte heller.
Många personer med epilepsi och utvecklingsstörning har samma symtom som vid autism och ganska ofta är kriterierna för en diagnos inom autismspektrumet uppfyllda. Men ibland lägger inte de specialister som behandlar epilepsin märke till detta.
Barn med utvecklingsstörning som vuxit upp på institution kan ibland ha problem som liknar dem hos barn med autism när det gäller socialt samspel, språk och beteende. Det gäller särskilt om det utvecklingsstörda barnet har vårdats av många olika personer. Det brukar ändå vara ganska lätt att komma fram till att dessa barn inte har autism. De är snarare lika öppna mot alla än avskärmade. De har också snarare ett försenat språk än ett avvikande språk och uppvisar en annan typ av beteendeproblem än vad som är vanligt vid autism. Dessutom brukar positiva förändringar i miljön medföra en snabb och bestående utveckling. För barn med autism brukar däremot sådant inte leda till några större förändringar.
Normalt utvecklade barn som under sina första år skiljs från sina föräldrar eller vårdnadshavaren under längre tid, kan ibland uppvisa tecken på depression. Efter de första protesterna blir de ledsna och avskärmade. Avskärmningen kan ibland misstas för autism. Men vanligtvis vänjer sig barnen vid den nya situationen och återhämtar sig.
> Diagnoser inom autismspektrumet jämfört med andra tillstånd, del 2