Differentialdiagnostik handlar om att skilja mellan olika tillstånd som liknar varandra. Ibland kan ett barn, som senare visar sig ha en störning inom autismspektrumet, först komma till utredning av andra skäl, till exempel epilepsi som startar tidigt i livet. Risken är då att utredning och behandling av barnets epilepsi tar all uppmärksamhet, medan barnets autism diagnostiseras betydligt senare eller, i värsta fall, inte alls. Detta exempel visar hur viktigt det är att ett barn med funktionshinder av något slag alltid får genomgå en allsidig bedömning där bland annat risken att det finns en störning inom autismspektrumet måste vägas in.
Det är viktigt att en person som har en problematik inom autismspektrumet får en korrekt diagnos. En diagnos kan göra att förståelsen och bemötandet av personen blir så bra som möjligt. Det är också viktigt att skilja mellan olika tillstånd inom autismspektrumet. Det kan bland annat ha betydelse när man studerar prognos, orsaksfaktorer och resultat av olika typer av insatser.
I de två första texterna här nedan presenteras vissa av de tillstånd som ibland kan vara svåra att skilja från diagnoser inom autismspektrumet. I de tre följande texterna diskuteras svårigheterna att skilja mellan Aspergers syndrom och autistiskt syndrom hos normalbegåvade personer.
> Diagnoser inom autismspektrumet jämfört med andra tillstånd, del 1
> Diagnoser inom autismspektrumet jämfört med andra tillstånd, del 2
> Aspergers syndrom jämfört med autistiskt syndrom hos normalbegåvade personer, del 1
> Aspergers syndrom jämfört med autistiskt syndrom hos normalbegåvade personer, del 2
> Aspergers syndrom jämfört med autistiskt syndrom hos normalbegåvade personer, del 3

