En diagnos är namnet på en sjukdom, ett funktionshinder eller ett tillstånd. Att ställa en diagnos betyder att en läkare konstaterar att en person har ett visst tillstånd, till exempel autistiskt syndrom. Varje diagnos beskrivs med så kallade diagnoskriterier.
Diagnoserna finns samlade i diagnosmanualer, som är systematiska handböcker över sjukdomar, funktionshinder och tillstånd. Det finns två internationella diagnosmanualer där autismspektrumtillstånden ingår, DSM-IV-TR och ICD-10. Att det finns diagnosmanualer med fastslagna kriterier för olika diagnoser, gör det lättare att veta att man menar samma sak när man använder till exempel diagnosen autistiskt syndrom.
För att skapa överblick är diagnoserna ordnade i system med övergripande rubriker. Den övergripande rubriken för diagnoser inom autismspektrumet är Genomgripande störningar i utvecklingen.
Varje diagnos består av ett namn, en kod och en beskrivning av tillståndet. Beskrivningen är uppdelad i ett antal kriterier, diagnoskriterier, som ska vara uppfyllda för att man ska kunna säga att en person har just den diagnosen. Kriterierna anger dels vilka symtom en person måste ha, dels under hur lång tid och dels vilka symtom personen inte får ha för att man ska kunna ställa en viss diagnos.
Diagnosmanualerna är en sammanfattning av kunskapsläget och det som de ledande experterna i världen är överens om. Allt eftersom det gemensamma kunskapsläget förändras, justeras också manualerna. Läkare och andra yrkesgrupper använder diagnosmanualerna i sitt arbete när de ska fastställa till exempel vilket funktionshinder en person har. Diagnosen kan sedan vara ett underlag för att personen ska få lämpliga insatser.
Det är viktigt att understryka att det som klassificeras i manualerna inte är människor utan endast olika syndrom och liknande som människor kan ha. Därför talar vi om en person med autism eller som har autism och inte en autist.
När diagnoser inom autismspektrumet ställs i Sverige används vanligen kriterierna i diagnosmanualen DSM-IV-TR. Men när diagnosen ska anges i en sjukjournal, kodas den enligt en annan manual, ICD-10, som är Världshälsoorganisationens klassifikationssystem (International Classification of Diseases). Namnet på den svenska versionen av ICD-10 är SKH-97 (Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997).
Här finns de aktuella internationella diagnoskriterierna för de olika diagnoserna inom autismspektrumet och även för en del andra diagnoser som kan förekomma tillsammans med en diagnos inom autismspektrumet. Här finns också texter om den historiska bakgrunden till dagens diagnoskriterier samt Gillberg och Gillbergs kriterier för Aspergers syndrom.
Du kan också läsa fördjupande artiklar av Jörgen Herlofson, ligger som pdf-filer ovan i högerspalten, om olika aspekter av vad en diagnos egentligen är i ”Om psykiatrisk diagnostik” och en annan fördjupande artikel om den kriteriestödda psykiatriska diagnostikens uppbyggnad och framväxt i "Kriteriestödd psykiatrisk diagnostik – DSM-systemet ur historiskt perspektiv".
Stäng fönstret
Skriv ut
Tipsa en vän
Kommentar