Det finns vissa svårigheter som är vanliga bland personer med Aspergers syndrom, men som inte är en del av diagnoskriterierna. Det handlar bland annat om förmågan att använda språket och om hur man upplever sinnesintryck.
Enligt diagnoskriterierna ska den allmänna språkliga utvecklingen vara normal för att en person ska kunna få diagnosen Aspergers syndrom. Så här står det i diagnoskriterierna:
"Ingen kliniskt signifikant försening av den allmänna språkutvecklingen (t ex enstaka ord vid två års ålder, kommunikativa fraser vid tre års ålder)."
Kriterierna beskriver hur den tidiga språkutvecklingen ska vara. Det finns inget i diagnoskriterierna som säger något om språkförmågan hos äldre barn eller vuxna.
Trots kriterierna, är det många som har avvikelser i språkutvecklingen och som ändå får diagnosen Aspergers syndrom. Det är inte ovanligt att barn är försenade i språkutvecklingen. Många har inte någon period av babyspråk. I tre- eller fyraårsåldern kan sedan utvecklingen ske mycket snabbt. Det är som om språket funnits där hela tiden men motivationen att börja använda det kommer först senare. Många pratar sedan på ett vuxet och mycket noggrant sätt. Men det finns även de som är tidiga i sin språkutveckling och andra har en helt normal språkutveckling.
Personer med Aspergers syndrom kan ha ett stort ordförråd men kan ändå ha mycket svårt att kommunicera på ett funktionellt sätt. Ofta har man svårt att förstå att ett ord kan ha flera betydelser och att betydelsen beror på i vilket sammanhang ordet används eller med vilket tonfall det uttalas. Det är mycket vanligt att man tolkar det som sägs eller skrivs bokstavligt. Det gör att ironi, ordvitsar och metaforer kan bli obegripliga.
Flera forskare har konstaterat att personer med Aspergers syndrom har problem med att kommunicera. Christopher Gillberg och Carina Gillberg formulerade de första diagnoskriterierna som användes i Sverige utifrån Hans Aspergers ursprungliga beskrivning. De räknar upp ett antal språkliga avvikelser till skillnad från dagens diagnoskriterier, bland annat försenad språklig utveckling, annorlunda röstmelodi, svårigheter med förståelse trots ett ytligt sett perfekt språk. Andra forskare har funnit att barn med Aspergers syndrom kan ha problem att kommunicera som liknar de problem barn med autism har.
Många personer med Aspergers syndrom har en annorlunda perception, det vill säga uppfattar och känner av sinnesintryck på ett ovanligt sätt. Vad man är känslig för är dock mycket olika. Vissa vanliga ljud kan uppfattas som något fruktansvärt eller göra ont medan andra ljud kan verka rogivande eller stimulerande.
En del kan tycka att det är extremt obehagligt med starkt ljus. En del personer kan ha svårigheter med känseln vilket kan leda till att man upplever att till exempel kläderna sitter för trångt. Man kan också tycka att fysisk beröring, en klapp på axeln exempelvis, kan vara obehagligt. Många reagerar starkt på vissa lukter och smaker som ibland leder till att man vägrar äta eller till och med vara i närheten av vissa maträtter eller ingredienser. Det finns även de som berättat att de kan känna av och störas av inre organ eller att det gör ont när de klipper sig. Det här kan ibland missuppfattas som symtom på psykos.
Behov av rutiner och begränsade intressen och beteenden kan hos en del personer med Aspergers syndrom bero på en bristande föreställningsförmåga eller fantasi. Förklaringen till det här resonemanget är ungefär så här:
Det en person gör, måste han eller hon antingen redan kunna eller också hitta på själv. Men har man en begränsad föreställningsförmåga, är det svårt att hitta på nya saker själv. Det man då kan göra är att försöka lära sig nya saker genom att härma andra. Resultatet blir att de aktiviteter och beteenden man har att använda blir begränsade.
Stäng fönstret
Skriv ut
Tipsa en vän
Kommentar