
I studier av central koherens används ibland pussel. Resultat har visat att barn utan autism har lättare att lägga ett pussel om det finns en bild på. Men det gäller inte för barn med autism. De får ingen hjälp av det sammanhang som bilden ger och kan ofta lägga pusslet lika snabbt med bilden nedåt. Det kan tyda på att barn med autism har svag central koherens.
Studien med pusslet bygger på synintryck. Det finns också studier där man försöker mäta förmågan att utnyttja sammanhanget för att bättre lösa en uppgift. Till exempel har forskare undersökt hur barn med autism minns. Resultaten visar att barn med autism inte har lättare att minnas ord om de sätts in i meningar, vilket andra barn har. Sammanhanget påverkar alltså inte deras förmåga att minnas. Även detta talar för att barn med autism har svag central koherens.
Än så länge har få studier på central koherens gjorts. Resultaten som finns är inte heller tydliga. Vissa resultat stödjer teorin att barn med autism och Aspergers syndrom har svag central koherens. Det skulle betyda att de inte blir hjälpta av sammanhanget när det gäller att förstå sin omvärld. Men det är inte helt säkert att undersökningarna mäter det vi tror att de gör. Resultaten kan också bero på andra problem hos de testade personerna, till exempel svårighet att byta perspektiv eller att de tolkar språket alltför bokstavligt. Det krävs alltså mer forskning innan vi helt kan förstå kopplingen mellan central koherens och autism eller Aspergers syndrom.
Följande artiklar finns i temat "Central koherens":
> Att undersöka central koherens
> Central koherens vid autism och Aspergers syndrom