När man känner sig nedstämd under en längre tid bör man söka vård. Depression är inget ovanligt tillstånd och det finns hjälp att få när man blir deprimerad. En del tar antidepressiva läkemedel och tycker att det fungerar bra. Andra går regelbundet till psykolog eller kurator för att förebygga depressioner eller få hjälp när den pågår.
Per berättar att det har blivit hjälpare att söka och få hjälp även för sina depressioner efter att han fått diagnosen Aspergers syndrom. Per tar regelbundet antidepressiva läkemedel och ber sin läkare att höja dosen när han känner att en depression är på väg.
– Sedan jag fick min diagnos har jag prövat några olika antidepressiva mediciner och har nu hittat en som verkar fungera hyfsat. Jag har ingen samtalsterapi speciellt för depressionen, men jag går någon gång i månaden till en psykolog jag får gå till genom LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Numera har jag lärt mig att vara uppmärksam på tidiga depressionssymptom, så att jag kan kontakta min läkare och få medicindosen justerad innan det hinner gå så långt att jag ”blir en zombie”. Före jag fick min diagnos kom jag inte ens på tanken att söka hjälp. Jag var så van vid att livet var tungt och mörkt att jag inte såg det som något sjukligt eller onormalt. Jag tog för givet att det helt enkelt var så för alla. Ord som depression och psykolog fick mig att tänka ”sinnessjuk, dårhus, tvångströja, elchocker och kalla bad”. Ordet medicin fick mig att tänka ”beroendeframkallande, missbruk, överdos, magpumpning”. Tänk så fel jag hade!
– Idag vet jag att medicin och psykologsamtal kan leda till bättre livskvalitet. Det är ju skillnad på medicin och medicin. Moderna antidepressiva läkemedel har inte lika mycket biverkningar som de gamla.
Madde tar regelbundet antidepressiva läkemedel. För henne fungerar inte psykologsamtal.
– Jag är beviljad psykolog enligt LSS, men det har jag inte utnyttjat på många år. Jag har kontakt med en privat psykiater och även med vuxenpsykiatrin inom landstinget en gång om året, men jag får absolut inte ut något av att träffa psykologer. Jag kan inte öppna mig i tal på beställning, utan det måste verkligen kännas rätt.
– Jag äter stor dos av SSRI-preparat dagligen sedan åtta år tillbaka (SSRI = selektiva serotoninåterupptagshämmare). Jag har försökt trappa ner, men faller väldigt snabbt i depression när jag gjort det. Förmodligen får jag fortsätta med medicineringen resten av livet och det är okej. Jag ser det som livsuppehållande medicin på samma sätt som vissa exempelvis behöver insulin för att leva.
> Hur ofta och hur länge blir man deprimerad?
> Hur känns det att vara deprimerad och hur påverkas vardagen?
> Finns det något särskilt som utlöser en depression?
> Finns det en koppling mellan depressioner och Aspergers syndrom?

