> Vad är autismliknande tillstånd eller atypisk autism?
> Har man autism om man har Aspergers syndrom?
> Vad kan det innebära för en person att ha autism eller Aspergers syndrom?
> Hur vanligt är autism och Aspergers syndrom?
> Är det lika många flickor som pojkar som har autism och Aspergers syndrom?
> Går det att se på någons utseende att hon eller han har autism?
> Vad är det för skillnad på Aspergers syndrom och högfungerande autism?
> Vad är skillnaden mellan utvecklingsstörning och autism?
> Kan autism orsakas av hur föräldrarna uppfostrat sitt barn?
Ibland kan ett barn ha ett autismspektrumtillstånd utan att ha alla symtom som krävs för diagnosarna autistiskt syndrom eller Aspergers syndrom. Då kan diagnosen istället bli autismliknande tillstånd eller atypisk autism. I diagnosmanualerna heter diagnosen egentligen "genomgripande störning utan närmare specifikation" och är den diagnos som ställs när kriterierna för autistiskt syndrom eller Aspergers syndrom inte uppfylls. För att få diagnosen autismliknande tillstånd eller atypisk autism ska barnet ha en allvarlig och genomgripande störning inom autismspektrumet. Men några av symtomen kan uppträda i en lite ovanlig form, inte som de brukar vid autism. Det kan till exempel vara så att det finns färre symtom än det brukar inom ett område. Eller så kommer symtomen ”för sent” för att klassas som autistiskt syndrom, där de ska uppträda före tre års ålder.
> till toppen
Din fråga är mycket allmän och kräver omfattande svar. Jag ger dig därför istället några boktips. Vissa aspekter av dina frågor kan du också antagligen hitta svar på här på webbplatsen
En bra bok om autism och liknande är ”Autism - Medicinska och pedagogiska konsekvenser” av Gillberg & Peeters från Cura.
En bra generell bok om Aspergers syndrom är ”Om Aspergers syndrom” av Attwood från Natur och Kultur.
Om hur det är att själv ha Aspergers syndrom beskrivs i ”En riktig människa” av Gerland från Cura.
Det finns inga kompletta register i Sverige eller någon annanstans där man registrerar alla som har autism eller Aspergers syndrom. Därför är det fortfarande svårt att exakt veta hur stor andel av befolkningen som har autism och något av de andra funktionshindren inom autismspektrat. Däremot kan man få en uppfattning om hur många som har det utifrån de studier som har gjorts i Sverige och på olika håll i världen. Utifrån en översikt av dessa studier som finns på området kan man göra följande uppskattningar.
Autism: man bedömer att åtminstone 1 till 2 barn per tusen har autism. Det innebär att det finns minst 1500 till 3000 barn med autism i åldrarna 4-17 år i Sverige. I Stockholms län är motsvarande siffror mellan 300 och 600 barn.
Hela autismspektrat beräknas utgöra minst 6 per tusen. I Sverige blir det ca 9000 barn medan det i Stockholms län rör sig om ca 1800 barn och ungdomar i åldrarna 4 till 17 år.
När det gäller Aspergers syndrom saknas ännu säkra siffror men det rör sig om en större grupp än den med autism.
Det finns fortfarande nästan inga studier om hur många vuxna som har autism.
Referens (Fombonne, E. (2003). Epidemiological surveys of autism and other pervasive developmental disorders: an update. Journal of Autism and Developmental Disorders, 33(4), 365-382.)
Autism tycks vara vanligare hos pojkar än hos flickor. För varje flicka med autism som man upptäcker finns ungefär fyra pojkar.
Det har gjorts olika försök att förklara detta fenomen utan att man har hittat något definitivt svar. En förklaringsmodell talar om att pojkar skulle vara mer sårbara för olika typer av ogynnsam påverkan på grund av hur deras hjärnor utvecklas. En annan modell föreslår att det skulle finnas en genetisk orsak till autism på X-kromosomen vilket då också gör pojkarna mer sårbara eftersom de endast har en X-kromosom medan flickorna har två och därmed bättre skydd. En tredje förklaring till åtminstone en del av snedfördelningen mellan könen skulle också kunna bero på att autism och Aspergers syndrom tar sig lite andra uttryck hos flickor och därför inte känns igen. I det fallet skulle det alltså finnas en mängd flickor som ännu inte upptäckts och fått diagnos.
(Referenser: Fombonne, 2003, Apa,2000)
Aspergers syndrom och högfungerande autism kan båda definieras som autism hos normal- eller välbegåvade personer. Den avgörande skillnaden är utvecklingen under de tre första levnadsåren.
En person med Aspergers syndrom ska i stort sett ha haft en normal språklig och kognitiv utveckling under de tre första åren. En person som har diagnosen högfungerande autism har däremot under sina första levnadsår haft en mer avvikande utveckling, i synnerhet när det gäller tal- och språkutveckling.
När en person med Aspergers syndrom och en med högfungerande autism blir lite äldre, till exempel kommer upp i skolåldern, kan det i många fall vara omöjligt att skilja mellan deras symtomen, trots att de var mycket olika i början av livet. Då kan personen med högfungerande autism passa bättre in på beskrivningen av Aspergers syndrom.
Istället för högfungerande autism är det egentligen mer riktigt att säga högfungerande person med autism. Anledningen är att det är personen som är högfungerande. Högfungerande beskriver alltså inte vilken svårighetsgrad autismen har.
Aspergers syndrom är en diagnos som finns beskriven med ett antal diagnoskriterier. Högfungerande autism är däremot inte en egen diagnos. Den egentliga diagnosen heter autistiskt syndrom. "Högfungerande" är ett komplement till denna diagnos.
> till toppen
Man beräknar att ungefär 70% av alla barn med autistiskt syndrom också har en utvecklingsstörning. Det som är utmärkande vid autism är att personen oberoende av begåvningsnivå har kvalitativa och tydliga svårigheter och/eller avvikelser inom områdena socialt samspel, kommunikation och beteende. Vid utvecklingsstörning avviker inte svårigheterna inom dessa områden från den allmänna utvecklingsnivån.
Utvecklingsstörning är en egen diagnos och ett tillstånd som i sig innebär särskilda svårigheter. En person med autism tillsammans med utvecklingsstörning kan därför sägas vara dubbelt drabbad.
Autism beror på störningar i hjärnans funktion som i de flesta fall är medfödda och mer sällan beror på någon sjukdom eller skada i hjärnan som uppkommer efter födseln. Autism kan inte uppstå på grund av dålig uppfostran eller av traumatiserande upplevelser. Detta kan däremot medföra andra typer av svårigheter och/eller störningar i utvecklingen.
Läs mer om vad som orsakar autism under Orsaker.
> till toppen
Autism beror på en mängd olika kända och okända biologiskt grundade hjärnfunktionsstörningar som påverkar den utvecklande hjärnans sätt att hantera information. I flertalet fall är autism medfödd och har en genetisk komponent. Det annorlunda sättet att hantera information, t ex när det gäller att ta in, bearbeta och tolka information, lära nytt och att bete sig på ett ändamålsenligt sätt, leder till de beteendeavvikelser som kan observeras.
Du kan läsa mer om vad autism beror på Orsaker
> till toppen
Stäng fönstret
Skriv ut